Konsten att vara människa - Lusten till sex, den sviktande sanningen.

Det är nog många av oss individer i denna värld som förr eller senare under sitt liv drabbas av att viljan och lusten till sex spårlöst försvinner. Ibland kan det vara så att det är svårt att sätta fingret på varför avtaget eller försvinnandet skett och för många är detta även en påfrestande känsla då man i vanliga fall är en som gillar att ha sex eller att man känner sig otillräcklig för sin partner, då sex i ett relation har en ganska betydelsefull roll för att få ett förhållande att fungera. För utan sex så finns risken att ens förhållande blir ganska tråkigt och man kan lätt börja glida ifrån varandra. Det man inte tänker på är att dessa saker är orsakerna till varför lusten också försvinner, det blir omedvetet en påfrestelse att man måste känna lust till sex. Vilket sedan då kan leda vidare till att man går in i en ond spiral som skapar hinder för en själv att kunna känna lusten. . .

Det var något som till slut drabbade mig, långt innan jag själv insåg att jag behövde hjälp med mitt psykiska problem. Men från början trodde jag att det berodde på andra orsaker och försökte hela tiden hitta det bakomliggande för att kunna få tillbaka lusten. Men utan resultat, utan istället försvann lusten nästan helt och jag fick ständigt sura miner ifrån mina tidigare relationer när jag inte kände för att ha sex, vilket var mer en vana än en ovana. Detta fick mig att må dåligt och kände en enorm press på mig själv, för jag kunde inte ge min pojkvän det han ville ha och eftersom jag inte visste varför lusten var borta så förstod jag självklart att min kille skulle tro att jag inte attraherades av honom längre. Vilket absolut inte stämde vid det tillfället. Det var bara något som inte fungerade för stunden. Men sen fanns det också perioder då allt fungerade utan problem, vilket jag nu i efterhand kan blicka tillbaka på och själv säga att det rörde sig om att jag de tillfällen mått bra under en kortare tid, livet flöt på och jag kunde känna glädje i mitt liv. Men det varade oftast inte speciellt länge, utan föll ständigt tillbaka till det negativa.

Jag vet också att jag vid tillfällen gick in och läste på nätet om olika orsaker som kunde ha med mitt problem att göra, i rädsla för att något var fel på mig. Det jag möttes av var information om att alla människors sexlust går upp och ner i perioder och kan bero på stress, oro eller sömnbrist. Något som inte alls jag ansåg stämde överens med mig, inte mer än att jag var lika stressad som alla andra i denna värld. Jag fick också läsa att man ibland inte kan hitta någon orsak till att lusten försvinner, utan att det kan ske av okänd anledning. Så att söka informationen gav mig inget konkret att gå på. Det var helt enkelt bara att gilla läget och försöka som tidigare.

Men man kommer till en punkt då man inte ens orkar försöka längre, utan försöken blir till irritation och det vart tillfällen då vi hamnade i konflikt hemma. Inte riktigt det man är ute efter när man ska försöka få till det lite mysigt med varandra.

För mig har detta varit en ständig kamp under mina senaste år, skillnaden nu från då är att jag vet vad den bakomliggande orsaken är och har varit. Min depression och ångest. Men att bara få reda på denna information om vilket problem man bär på gör inte att lusten kommer tillbaka, framförallt inte när man dessutom börjat ta massa antidepressiva. Vilket förvärrar och minskar lusten ännu mer. Från början av det att jag började ta medicinerna och lusten försvann spårlöst så var det något som påverkade mitt psykiska mående något enormt. Eftersom jag precis vid starten av kuren hade börjat träffa en ny kille och som ju längre tiden gick blev min pojkvän. Så blev pressen på mig själv var väldigt hög. Nykär och hade en kille som man attraherades av men att inte känna någon sexlust eller kunna ge honom det som förhållande till viss del behöver. Det var jobbigt och ännu jobbigare var det att prata om det med min pojkvän.

Detta varade under en våra första månader tillsammans och trots det så gjorde både jag och han försök till att finna lusten, ibland med framgång och ibland inte. Men i det stora hela så var jag inte ens intresserad av att försök, p.g.a. att jag hade en hopplöshetskänsla inom mig. . .

Men som allt annat så har allt en vändning, lika så denna biten och som verkligen förvånade mig totalt när jag själv fick känna på hur det egentligen var att ha lusten. Från att den varit borta under så lång tid så var detta nästan en jobbig känsla att styra och man visste stundvis inte vad man skulle göra. Om man skulle "flyga" på pojkvännen så fort man fick chansen eller försöka hejda sig själv. Rädslan fanns för att detta bara skulle vara en kort period och då gällde det att passa på nu när man hade chansen. Men nu har det gått mer än fjorton dagar och jag känner fortfarande lusten emellan åt, den existerar numera, trots att jag fortfarande tar mina tabletter och har höjt dosen.

Självklart försvinner den när jag har mina sämre dagar, men den kommer tillbaka då jag har mina bra.

Det som jag insett idag är viktigt när man har de sämre dagarna är att ändå försöka hitta lusten, genom att tillägna sig egentid eller tillsammans med sin partner där man myser, kramas och bara avsätter tid för varandra. Närhet ger mycket positiv respons. Berör varandra och släpp alla måsten runt omkring er. Det är bara ni två som existerar just för stunden. Lär er att tillsammans experimentera er fram till nya utmaningar och vägar att gå, försök hitta något lite extra än det vanliga, det kan vara en sån simpel sak som att ni masserar varandra. Bara den biten kan göra en otrolig stor skillnad och det viktigaste av allt är att det absolut måste innebära att man ska ha sex bara för att man myser och lusten kommer infinner sig, sexet är bara en stor bonus. Närhet, lust och känslor är så mycket mer än bara sex. Slappna av och njut av varandras närhet sen kommer resten komma per automatik och du kommer börja må snäppet bättre än tidigare om du släpper ångesten kring din sexlust.

Din partner älskar inte dig för ert sex,

han älskar dig för att du är du!