Konsten att vara människa

Extremt jobbig känsla att handskas med.

Rastlöshet, myror i brallan, uttråkad eller ADHD. . .

Ja, kalla det vad ni vill men det finns en sak som dessa har gemensamt. Dem är extremt jobbiga att handskas med och dem har en tendens till att uppkomma när man minst behöver dem eller när man själv personligen anser att det är hel skumt att dem ens tenderar till att uppkomma.

Men i vilket fall som helst så finns den där, den saken är ganska självklar och mer självklar blir den när man gång på gång försöker komma på saker som kan lindra denna känsla så att man senare kan få en behaglig sinnesnärvaro innan det är dags för att krypa upp i sängen för natten.

Detta är något som för mig uppkommit mer och mer nu på senaste, något som jag tidigare i mitt liv inte stött på eller haft problem med då jag alltid varit en lugn och harmonisk kille, som alltid föredragit hemmakvällar istället för att vara ute och ränna om kvällarna. Så att ha den känsla är något helt främmande för mig, vilket nu gör det extremt frustrerande då jag inte riktigt vet vad jag ska göra av all energi som befinner sig i kroppen.

Energi som egentligen inte heller existerar. Det är just där dilemmat ligger. Jag har ingen energi eller ork till att göra något vissa gånger, vilket gör att min fantasi tryter och att jag avvisar de förslag som min fästman helhjärtat kommer med och som gör att jag dessutom känner mig väldigt otacksam och beter mig kall hjärtat när jag gång på gång avvisar förslagen.

Detta problem var något som jag tog upp med min läkare under senaste mötet, dels för att få råd men också för att få en klarhet i vart denna ”myror i brallan” känslan härstammar ifrån. Dessvärre fick jag inte det svaret jag önskade, men hon upplyste mig om att det eventuellt finns två olika hypoteser kring problemet.

1.       Antidepressiva medicinen: Hon förklarade för mig att Venlaflaxin ibland kan ha en tendens till att orsaka känslor som man inte tidigare känner igen t.ex. rastlöshet och aggressionsutbrott. Det finns ingen vidare klarhet i varför denna medicin ger denna biverkning, men man hävdar att det har med innehållande ämne i tabletten att göra, ämnen som påverkar hjärnan. Hon förstod min frustration kring detta problem, men avrådde mig till att trappa ner medicinen innan jag kommitigång med mer med arbetet och innan min kommande terapi kommit igång. Något som jag höll med henne om och tyckte lät klokt.

2.       ADHD: Det var ganska nyligen som man kunde se tendenser till att jag skulle kunna ha denna diagnos då mycket faktorer speglar av sig på de symtom som denna funktionsstörning har.
Men det är en lång väntetid på att få göra denna utredning.

Så hem gick från läkaren gick man återigen med oklara svar kring anledning till att denna frustrerande känsla uppkommer och vi ska inte tala om hur jag då kände mig inombords. Bara detta gör mig ännu mer frustrerad över situationen. För det är inte kul att inte kunna kontrollera det som sker inombords och att min sambo ska behöva vara den som gång på gång ska behöva handskas med mig när dessa känslor uppkommer. Ingen ska behöva handskas med dem och om det är någon som ska behöva göra detta så är det enbart jag. Vilket gör att jag många gånger önskar att jag hade ett eget ställe att låsa in mig, enbart för att Alex ska slippa hantera mig när jag är som värst. Men riktigt så fungerar det inte och jag vill ju majoriteten av gångerna leva under samma tak som den jag älskar och vill dela mitt liv tillsammans med. Utan att han ska behöva oroa sig för mig eller att mina känslor beror på vårt förhållande.

Så min fråga till er läsare är om någon av er känner igen er i detta och om det nu är någon som gör det. Har du lösningen på problemet eller tips på vad man kan göra för att lindra rastlösheten? Berätta, för jag tar hemskt gärna emot alla tänkbara lösningar. Allt är värt ett försök.

Jag har testat att åka ut med bilen och bara köra och det fick det allra värsta att försvinna. Men jag känner att detta inte är hållbart i längden ekonomiskt.

Eller är det helt enkelt bara så att det är en del av "konsten att vara människa?"

Karin Gillberg

Min dotter gick på samma medicin som du. Hon beskrev också om myrkryp i benen. Medicinen som du äter kan du hitta info om gogglar. Tyvärr är detta ingen lätt medicin att fasa ut. Man blir oftast väldigt sjuk. Min dotter har lyckats och hon mår bättre utan dessa. Lycka till

Svar: Jag har läst en del av den men inte fått fram just myrkrypen. Men tack då vet jag stt jag inte är den enda som känner dessa saker. :)
C. Robin Larsson

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress