Kärlek kommer och kärlek går, men enbart den äkta består. Detta är något som man som barn får höra från vuxna när man berättar gråtandes att ens "livskärlek" gjort slut och inte vill vara tillsammans längre. När man kommer upp i ungdomen så förstår man syftet bakom denna mening men man blir fortfarande lika sårad och ledsen när ens partner lämnar än och man börjar fundera över varför man utsätter sig för denna hjärtskärande tortyr som aldrig varar. Hur kan något som ska vara så fint och underbart, samtidigt göra så förbannat ont och orsaka en sådan smärta?
Jag tror att jag kan tala för alla när jag säger att kärlek är den mest underbara och härligaste känslan som man kan få känna på som människa. Detta oavsett om det rör sig om kärlek mot sina barn, partner eller husdjur. Alla har känt på den eller kommer känna på den flera gånger under ens liv och det kommer komma stunder som man får känna på den hemska och onda sidan av kärleken också. För det är trots allt så att det snabbt kan ta en vändning som man inte är beredd på. Det kan ske en olycka eller som tidigare nämnt att ens förhållande tar slut. Men oavsett vad som händer så finns kärleken fortfarande kvar, vilket gör att man åsikt om att kärleken är den biten som gör ont, men som man samtidigt vill utsätta sig för.
Förra Söndagen satt jag, Alex och en kompis till oss och diskuterade denna biten över en kopp te. Som vanligt när vi diskuterar livsfrågor hemma så råder det alltid delade meningar och vi är aldrig helt överens. Även fast vi ibland kan snudda på varandras eller hålla med till en viss del. Men det är alltid något som separerar våra åsikter från varandra. Så även denna gång när kärlek kom på tal denna kvällen.
Finns det någon i denna värld som kan svara på om det är kärleken i sig som gör ont när man blir sårad eller om det är faktorerna runt kärleken som är de sakerna som gör ont.
Min personliga åsikt angående detta är att det faktiskt är kärleken som gör ont. För att förklara mig tog jag till med det klassiska förhållande sveket.
Om man är två personer som valt att ingå ett förhållande med varandra och känner en ömsesidig kärlek. Där den ena beslutar sig för att lämna den andra för att kärleken avtagit från denna sida, medans den andra personen fortfarande har en kärlek kvar. Kommer detta innebära att denna person kommer bli otroligt sårad.
Av den anledningen vill jag hävda att det faktiskt är själva kärleken som gör ont i första hand tillsammans med att personen blir lämnad.
Medans Alex påstår att det är själva sveket i att personen lämnar den andra som är det som gör ont och inte kärleken i sig. För kärlek i sig kan aldrig göra ont, utan är bara en bra känsla som uppstår och att det i själva verket är händelserna runtomkring som gör ont. Jag kunde dock köpa detta till en viss del, men inte helt hundra och drog till med ett mot argument som enligt mitt tyckte ändå förklarar min åsikt väldigt bra och som gör att jag fortfarande står fast vid att det är kärleken i sig som gör ont.
Hade personen som blev lämnad inte haft någon kärlek eller känslor för den personen som lämnar så skulle detta inte vara något som skulle göra ont. Eftersom kärleken inte längre existerar. På samma sätt som det kan göra ont när den ena har känslor och den som lämnar inte har. Den som lämnar kan känna sorg och få ont i bröstet av den anledningen att hen lämnar den andra i sticket som fortfarande har känslor. För att hen fortfarande känner en kärlek till personen, fast på den annan nivå. Hade hen inte ens gjort det, så hade hen inte mått dåligt och inte haft ont.
Så kärlek är den faktor som faktiskt gör ont, tillsammans med handlingarna som sker runt omkring den. Men ändå personligen vill jag inte hävda att jag till hundra procent har rätt. För finns det någon som kan svara på denna fråga om kärlek om hur vida den gör eller inte. Jag vet inte, antar att man bara kan anta och dela med sig av sina egna åsikter och teorier.
MENY
2