MENY
När man minst anar det så kan det plötsligt uppkomma. En helt magisk känsla väcks i kroppen, som ibland kan vara extrem jobbig att hela tiden gå omkring med men samtidigt är helt underbar att få uppleva.
Som många vet så genomgick jag för mig personligen en enorm tuff separation förra året, efter lite mer än drygt tre år i det förhållande. Personen var för mig min första kärlek, en människa som jag verkligen uppskattade och som jag just i den tiden ville dela mitt liv tillsammans med.
Men som jag nu i efterhand kan kolla tillbaka på och stundvis tänka tillbaka på med ett leende om läpparna. Personen var kanske inte den som jag skulle leva med men det förändrar inte det faktum att han alltid kommer betyda något för mig, oavsett om vi har kontakt eller inte.
Vi delade många år och jag ångrar ingenting av de åren tillsammans. De gav mig mycket perspektiv på hur jag vill ha mitt liv framöver och många nya nyttiga erfarenheter att ta med mig i framtida förhållande.
Livet blir inte alltid som man tänkt sig och mycket hinder kommer längst ens vandring genom livet och en separation kan väcka många faktorer inombords och som gör att man börjar fundera på framtiden, en inre stress infinner sig och man har vetskapen om hur ytligt och tufft dagens samhälle är. Vilket gör att det generellt kan vara svårare att hitta en person som man fattar tycke om och som uppskattar en själv för den man är. Dessutom har man själv som person ex antal krav som man gärna vill ska uppnås.
Ångesten kommer över en och man ställer in sig på att livet kommer se annorlunda ut än vad det gjort tidigare.
Personligen var det så för mig, jag var ängslig över att förbli ensam. Inte för att jag inte klarar mig ensam, utan mer för att jag tycker kärleken är något fint och jag är en person som gärna vill få möjligheten att älska någon och ge min kärlek till denna person.
Men det skulle se mörkt ut på den fronten, bög världen är tyvärr extrem ytlig och att lyckas dejta en vettig kille är inget som direkt växer på träd. De allra flesta är ute efter en sak, speciellt i Stockholm och det är inte ett förhållande.
Det var iallafall något som jag trodde, för precis i samma sekund som jag tänkte radera community appen för homosexuella män. Skrev en extrem vacker kille med ett extremt vacker leende.
Jag vara bara tvungen att svara och ge denna person en chans, inte för mina förhoppningar var direkt höga efter vad man fått se av appen tidigare.
Grindr, appen för homosexuella män att komma i kontakt med andra män. Som från början var en community app för nätdejting och för att hitta kärleken. Som snabbt gick över till något helt annat och dessutom ytlig värld, något som gör bög världen känd för sitt rykte.
Men som fortfarande, även fast det är sällsynt kan ge seriösa kontakter och konversationer.
En veckas chattande och en lång chatthistorik senare med mycket intressanta, men dock seriösa ämnen. Satt vi nu tillsammans hemma hos denna man och bara pratade. Klockan var extremt mycket när jag kom förbi första gången och vi satt och pratade hela natten, tills ögonen inte höll sig öppna längre. Detta upprepade sig varje dag sedan dess med variation mellan te och rödvin, men samtalen fortsatte som tidigare.
Det var så skönt att kunna sitta ner, samtala med en person och öppet kunna få chansen att lätta på mitt hjärta om vad jag varit med om och min separation. Det är verkligen inte alla killar som skulle acceptera den sist nämnda. Men för honom var detta en självklarhet och han stöttade mig, tröstade mig och erbjöd sig en axel om jag behövde gråta av mig.
Dessutom var det så att varken han eller jag såg våra träffar som några "dejter", utan som två kompisar som umgicks, utan några som helst förpliktelse till något. Då jag hade förklarat min dåvarande situation för honom.
Men känslan som infann sig inom mig under mötena var något som jag inte känt på väldigt länge. Han fick mig lugn och visade snabbt att han uppskattade mig precis för den jag var. Jag behövde inte ändra på mig för att någon skulle tycka om mig eller finna mig intressant.
"När två pojkar av samma skrot och korn möts, då händer det någonting inombords".
Ett uttryck som stämmer väldigt bra gällande honom och mig. För i efterhand så har jag fått veta att han ganska snabbt fattat tycke för mig och beslutat sig för att han skulle få mig på fall för honom men var respektfull över att jag möjligen inte var redo för det, men han hade även insett att han önskan var att jag var killen han ville vara med.
Trots att jag inte visade honom mycket av mitt intresse, utan i början spelade svår, så hade även jag funnit ett enormt intresse för honom och känslor som jag inte trodde skulle upplevas igen började sakta komma fram igen.
Men det tog inte direkt lång tid innan kärleken till denna människa växte sig stor och stark. När detta väl var ett faktum så började vårt liv tillsammans, så mycket som vi varit med om har jag aldrig tidigare upplevt med någon annan relation. Flytta tillsammans, Förlovning, Bil & Hund och en massa hotellnätter och resor.
Kärleken har inga lagar och känns det rätt så gör det helt enkelt det och dessutom var vi båda noga med att vi enbart skulle ingå ett förhållande om vi bara var hundra procent säker på att detta var mannen som man tänkt gifta sig med.
Det är under de första månaderna som man märker tendens till om kärleken är på riktigt och hur personen är i sin helhet, man ska försöka få ihop den vardagen man hade på egen hand, till att få dessa att bli en gemensam vardag. Under denna period så märker man ganska tydligt hur personen är och om den kärlek som uppstått är äkta eller bara tillfälligt.
Kärleken mellan oss är starkare än någonsin, den växer för varje dag som går. Jag är helt förvånad att jag lyckats fånga denna man. Framförallt genom grindr i dagens läge.
Vi har flera månader bakom oss och ännu flera månader framåt, som jag ser fram emot att spendera tillsammans med honom, dessutom är han mannen som jag kommer gifta mig med inom några år. Låter kanske helt knäppt för vissa, men det är verkligen så, det finns ingen annan som jag skulle dela mitt liv tillsammans med eller skaffa barn tillsammans med.
Med detta vill jag säga och det riktar jag direkt till dig älskling. Något som jag kanske inte säger tillräckligt ofta. Men jag älskar verkligen dig. Mer och mer för varje dag som går och jag är otroligt tacksam för att få vakna upp med dig vid min sida varje morgon. Att du ville bli min och orkade med mig när jag mådde som allra sämst psykiskt ska du ha en enorm eloge för. Du är en människa som bevisar vad empati, tålamod och kärlek är på riktigt.
Glöm aldrig hur viktig du är för mig och hur otroligt tacksam och stolt jag är över att få kalla dig pojkvän, sambo och fästman.
Du har fått mig att må så mycket bättre och tack vare dig är jag på väg bort från min psykiska ohälsa!
0