MENY
Att ha en psykisk sjukdom är likadant som om någon annan skulle ha en somatisk sjukdom, som t.e.x. ett brutet ben, migrän eller någon annan typ. Därför bör psykisk sjukdom då också behandlas med samma empati och människor bör skaffa sig en respektfull och stöttande relation kring det och den drabbade.
För att bära på en psykisk sjukdom är som att kämpa för livet varje dag. Ett litet snesteg kan ge otroliga konsekvenser, som gör att personen är redo att ge upp allt.
Låt inte dig vara den orsaken till att någon i din närhet väljer att ge upp och låt inte dig själv vara den orsaken till att den drabbade börjar må sämre igen.
Jag har själv haft personer i min omgivning som inte varit till någon vidare positiv hjälp, som i stort sett ansett att jag bör rycka upp mig eller anse att det finns dem som har det värre.
Självklart finns det dem som har det värre, men det förändrar inte mitt mående om inte jag får min hjälp som jag är i behov av. Det är inte så enkelt att rycka upp sig eller skaka av sig sin sjukdom som man genom åren gått och burit på och som bara väntat på att få explodera upp till ytan. Möjligtvis att det fungerar till en början, men sen tar det stopp och när "fake it til you make it" inte fungerar längre, då är man långt ner på botten och behöver hjälp. Man behöver professionell hjälp. Man har drabbats av en psykisk sjukdom.
Vilket innebär att det sista man då behöver i sitt liv och omgivning är folk som inte ser detta och som inte ger någon vidare empati och stöd genom den process man nu måste ta sig igenom.
Jag länkar en video som tilltalade mig väldigt mycket när jag såg den, och som faktiskt stämmer in i vårt samhälle idag. Det är lite så som videon visar som psykisk sjukdom idag behandlas. Vilket jag tycker att alla bör ta en extra eftertänkare och kanske ändra sin syn på det hela.
Videon hittades via Facebook.
0